en jag-kan-inte-sitta-stilla-känsla

Eller mer kanske det -kryper-i-kroppen-känsla.

tycker det är oklart hur det rör sig på jobbet. Att byta jobb skulle i pch för sig vara enkul utmaning men jag gillar mitt jobb. och mina kollegor. Vi förtjänar varandar på nåt sätt. Det är en öppen och hjärtligt rå stämning i gruppen. Jag är van – ingenjörer med fyrkantiga hörn, klampa-på-tårna-stil med briljant logisk och systemkänsla är mina hjältar. Alltid. varje dag. De gillar att hacka på mig. Jag gillar att de vågar. Jag känner mig inte osmart eller dum – jag VET hur man jobbar, de respekterar mig, men gillar som sag att skämta.
En dag när de hade extra roligt på min bekostnad så sa jag bara ”fortsätt ni – akta er om jag tröttnar och byter jobb – vem tror ni skulle stå ut med er då?” hahahahha det vart tyst och två fd-chefer som siter i samma landskap bara duskcade – för de vill inte ta tillbaka gänget. Som sagt – vi förtjänar varandra.
Men bolaget är ändå på väg att ändra sig på ett sätt som jag kanse inte passar in i. det ger myror i kroppen. Jag vill så gärna fortsätta den förändrings-resa jag startat och är stolt över. Men ett jobb närmare hemma – 15 minuters resväg till Kista istället för 45-65 min resa in till nuvarande jobb – skulle ge massor med mer tid. kunde vara helt perfekt. Känns som det kryper i kroppen för jag vill ha ett roligt jobb. Och företagets förändringar kanske inte leder till det…

 

Och hemma. Sitter sill mycket av tiden. Kallt ute. Vill komma igång med projekt. Röra på oss lite. Men det är en kamp att få ut barnen ur huset – leka eller spela  men inte handla eller göra annat. Känner mig FAST – för jag vill inte sitta stilla hela helgen.  OK minus 17 är väl en bra anledning att stanna hemma, men annars!!!!

Och jag längtar så till våren. Landet. ljuste. värmen. Vintern kan vara över vad mig anbelangar. NU.

Fast nu ska jag kolla på den underbara tv-serien New Girl på Netflix. Den var oväntat bra – och det finns 4 säsonger!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

 

 

snabbt lekslut…

Gullgossens kompis A ringde imorse. Och frågade om gossen ville leka. Det ville han – helst hemma hos oss.

Så A komrunt halv-elva. Lek lek lek – lunch – lek. Vi tog bilen till en bra pulkabacke – gossen och A lekte och tävlade och hade kul. Väl hemma lekte de snöbollskrig, drack varm choklad/saft och spelade xbox – båda i samma värld på Minecraft.

Helt plötsligt kommer gossen och säger att han vill att A ska gå hem. Varfördå? Han vill spela xbox och det vill inte jag… OK men ni kan ju göra lite olika saker – du kan ju ta paddan med dig ner tex… Näää… 

Hit och dit utan att vilja säga varför och ändå engagerad i As värld. Men han ville fortfarande så gärna sluta leka..

Goda råd var inte så dyra – jag meddelade helt sonika att snart var det dags för oss att duscha/bada och göra oss söndagsrena innan middagen – fast inte förrns A hade byggt klart sitt hus i Minecraft så klart – ingen brådska.

Pippilotta var överlycklig för att få bada sååååååååå länge. Och Gullgossen satte på Netflix. Med Barbie… det var där skon klämde – han var sugen på att se Barbie som syrran visat honom dagen innan – men ville inte visa för kompisen. MEN å andra sidan hade de lekt i drygt 6 timmar så det var kanske ändå dags att ta en paus…

Dte hr med att veta när man ska pusha eller backa upp är svårt – Gullgossen behöver mycket pushande när han känner att det vore bästa tt vara försiktig – men här var det iallafall tydligt att han hade ett för mig oklart behov som jag behövde backa upp…

mat mat mat

Alltså. Jag går själv in i en period av tappa-jul-kilona men det ska väl inte förstöra barnens mat… eller??? Vi får se…

så här blir veckan iallafall:

Måndag – barnen: pasta och mamascan-köttbillar

Tisdag – barnen: pannkakor med mormor och morfar

Onsdag – barnen: fiskpinnar och ris

Torsdag – barnen: simträning och sibylla (mamma sallad med lax och senapscreme)

Fredag – alla: kycklinglårfile-spett med pommes/sallad och tzatziki

Lördag – alla: fläskytterfile med coleslaw, ugnspotatis/sallad och yoghurtsåsmed bbq-smak

Söndag – alla: lax, pressad potatis sallad ärtor

 

 

Storytel

En ganska dyr tjänst – att lyssna på ljudböcker.  169 kr i månaden.  Man kan i och för sig dela med andra – man får ha 5 offlineböcker samtidigt.

Hur som helst. Jag pendlar ju mellan 1,5 och 2 timmar om dagen. Så jag lyssnar runt 10-15 timmar i veckan.

Att vara helt i min egen värld är så skönt. Jag orkar inte riktigt läsa så mycket nu men lyssna orkar jag.

Har hört många bra böcker – mycket feelgood och fakta. Och har insett att det beror på två saker om man gillar en bok – själva innehållet men lika viktigt – vem som läser. Den bästa bok blir outhärdlig om den läses på ett.tråkigt jobbigt sätt…

Så eftersom jag inte hänger med så himla bra i vilka böcker som är ”på topp” – fast nästan alltid när jag läser om en ny bok i tidningen så finns den i storytel – så kör jag nu sökningar efter böcker som Gunilla Leining läst in. Känner mig nöjd med slumpmässigheten i det. Och gillar flytet i snacket.

Om man har mycket dödtid (går långa promenader,  gör mycket repetitiva uppgifter,  har mycket pendlingstid) så är de där 169 kronorna en trevlig inramning av vardagen.

Och just det – man kan också läsa.många av böckerna själv – de är både ljudbok och e-bok så jag har läst för barnen ibland på kvällarna ur tex lassemaja och andra barnböcker…