Alltså. Jag är nog lite sliten och energilös. Och barnen rastlösa, lite slitna och allmänt påverkade av en trött mamma.
Så när gossen vaknade 6.30 så låg han och jag i sängen med varsin platta – jag såg på några avsnitt av Orange is the new black och han spelade Minecraft – fram till Pippilotta vaknade runt halvnio. Lite frukost, segodego, Bollibompa, spel och slösurfning tog oss fram till 11.
Alldeles för lite action från alla inblandade. Sedan kom morfar och skulle hjälpa mig att ställa in spinningcykeln som lät en massa (den ska vara tyst enligt beskrivningen): Ganska hetsk stämning när jag inte kunde hitta rätt medföljande verktyg och han var tvungen att åka hem och leta andra… Sedan var allat på plats – jag ropade ner barnen för att vi skulle ge oss av mot simhallen så fort vi filmat ljuden – då brister det för gossen.
Han blir tillsagd att inte skrika när vi testar ljudet – först av mig och sedan ganska bryskt av morfar – och då kan han inte sluta gråta. Inte med krmar, inte med bön om hjälp, inte med hot, inte med muta. Han kan bara inte sluta. Hunger (klockan är nu 12), alldeles för slö morgon, inte så peppad på simning och sedan utskälld för att han lekte höljutt var alldeles för mycket.
Morfarn åkte hem (i lite vredesmod på MAMMAN som enligt honom släpphänt daltar med sonen och inte bara säger till på JÄTTESKARPEN). Jag får mer eller mindra lyfta ut honom till bilen för avfärd mot simhallen med honom tydligt utropandes att ”jag ska inte ens doppa en tå i vattnet”.
Lunch i simhallen och lite lek och lock och pock senare så är vi alla i vattnet iallafall. Jag träffar på simläraren vi hade och frågar om pengarna tillbaka och hon säger ”ja har ni inte fått det?” och lovade att fixa (kostade ju iallafall typ 800-900 kr). Vi lekte och det var JAG som ville komma upp först inte tex jag-ska-inte-doppa-tårna-gossen.
Efter badet tog vi en glass – eller ja alltså det visade sig att ingen av pippigullisarna egentligen villa ha glassen utan bara de 4 gummibjörnar som fanns i skaftet på glassarna. Mitt under glass gummibjörnsätandet ringde kusinerna (min syrra behövde min hjälp) och frågade om barnen ville vara där några timmar. Det blev jubel och glädje – så dagen har onekligen fått sig ett bättre slut än den började.
Själv funkar jag bra på min fasta – sista dagen idag – imorgon blir det att sakta återgå till 5:2 igen… har tillfälligt kommit i mina smaljeans men det kommer ändra sig igen när jag börjar äta, men ÄNDÅ!
