Gesällprovet – check!

Packningen är inne, soptunnan utrullad och jag firar hemkomsten med ett litet glas rött och resterna i en påse ostbågar, sex and the city-repriser och 2 sovande barn…

Efter en och en halv vecka på resa kom vi tillbaka till förorten vid nio – och eftersom Gullgossen var vaken åkte vi förbi hos mormor och morfar som vi inte träffat på tre veckor. Gullgossen var lite blyg först men sken som en sol  – och sprang sedan runt och kramade, buade och skrek på mormor och morfar blandat med B*** och T***. Pippilotta är 11 veckor gammal – så de har varit borta nästan 30% av hennes liv – och hon var som en ny bebis för dem…

Man kan ju inte sticka under stol med att jag har ganska mycket hjälp av mormor och morfar när de är hemma – vi liksom tittar förbi och vips ”hjälper” Gullgossen morfar eller mormor  med det de håller på med utan hjälp av mig… och de kan leka med Pippilotta om jag vill gå på toa – eller om jag har frossa kan jag hänga där

Men att vi varit utan hjälp i tre veckor känns som ett bevis på att vi klarar oss. Själva. Jag visste att vi kunde men nu har vi gjort det – Gullgossen, Pippilotta och jag – en trio som fixar allt! Hemma, landet, långa bilfärder, nya sovställen natt efter natt…

Bokstavsbarn

Igårkväll nattsuddade Gullgossen med oss vuxna. För att roa sig fick han leka med bokstavs klossar att bygga med. Jag visade vilken som var mamma, och vilken som var moster (K) och átt mormor hette B*** och morfar T***. B*** och T*** satt han och sa hela kvällen.

klossar

 

Imorse när vi kom in igen (vi är ju på besök) så gick han fram till klossarna och sa T*** och tog T, sedan sa han B**** och tog B.

mormor och morfar

 

Han hittade också M för mamma och ”G” för Gullgossen. FAST jag får ju erkänna att nu när jag skulle upprepa bedriften så valde han G för B***. Så helt geniförklarad kan han nog inte vara….

hjulen på bilen de far runt runt runt

Nu har vi varit på runtresande fot ett tag – en natt på Sockerärtans hyr-land i Dalarna, 4 nätter läger, 2 nätter på mosters land, två på vårt land och nu en natt på barndomskompisens land (nära vårt). Att bara ha bilen, vagnen och varandra som (rörliga) fasta punkter i tillvaron verkar funka för Gullgossen – och Pippilotta är oftast nöjd om mammas bröst dyker upp vid rätt tidpunkt – annars bryr hon sig inte…

Under dessa resor har Gullgossen varit med massa barn – ibland i sin egen hemmiljö, ibland i deras hemmiljö och på lägret i en neutral miljö. Allt det där gnällandet har han i princip slutat med – idag hade vi ett rejält bråk mellan två trötta barn om en leksak – som berodde på trötthet – men annars har det gått bra. Jag ser att Gullgossen anstränger sig för ibland står han och ser lite beklämd ut men biter ihop och inser att de andra får leka (är min tolkning) och ibland misslyckas han och då kan ett litet bråk uppstå men inte ofta alls. Våra Jesper Juul-samtal om att dela har följts upp av lite påminnelse samma dag som någon ska komma och sedan med beröm om hur stolt jag är över honom och de andra barnen som leker så bra tillsammans…

Imorgon ska vi ta en tur via ett annat landställe (eftermiddagsfika och middag) innan vi sätter fart på hjulen igen – och tar oss hem till radhuset (mammas gula hus som Gullgossen säger) – troligen med en liten film på nya DVDn….

trevlig omväg

Efter ett bra läger – lek för Gullgossen, business as usual för Pippilotta och mycket intresanta och roliga samtal och vänner (gamla och nya) för mamma – drog vi i ottan på fredagen. Resan upp till Dalarna hade gått så bra att jag vågade ta en 35 mils omväg tillbaka till landet.

Vi gav oss av norrut mot syster/mosters sommarstuga, ett timrat hus bara några meter från en insjö – en oas i Helsingland. Där fick vi bada, ro ut och fiska, basta och njuta på bryggan. Jag fick tid att vara med Gullgossen i längre oavbrutna lek-sessioner eftersom det var många där som kunde ta Pippilotta.

Jag är så stolt över mina två barn – vi har nu bilat upp till Dalarana, från Dalarna till Helsingland och sedan från Helsingland till Roslagen. De har varit så duktiga! Alla tre resor i princip utan stopp – men nu på nervägen stannade vi och investerade i en bil-dvd till Gullgossen. Han såg på den ca 1,5 timme av 4-5 timmars resa. Morfar sa att man kunde ju också vara stolt över mig som drar iväg med två barn så där själv. Men jag vet inte – jag tror man har en annan utgångspunkt om man är själv. Antingen så åker jag själv med barnen eller så stannar vi hemma. Och då åkte vi!

Nu njuter jag iallafall av att vara på MITT land – här är jag som lugnast och här känner jag mig nog som mest hemma.

Pippilotta har nu greppat en leksak med två händer  – och hon är mycket aktiv med benen – uppe i luften hela tiden. Hon är fortfarande så himla glad och nöjd med tillvaron – en underbar lite flicka! 

alive and kiking

Vi är på läger. På ett vandrarhem/lägergård i Dalarna. Drygt 20 mammor och knappt 30 barn.

Innan man är iväg på helpensions-semester med sitt/sina barn förstår man inte hur mycket av ens tid som går åt till att fixa mat – tänka ut, handla, förbereda lite när man får en paus, laga, diska… Helt plötsligt behöver man inte tänka på något överhuvudtaget utöver sig själv och sina barn.

Men att inte-fixa-mat är inte det enda vi gör. Vi badar, kastar sten i vattnet, plockar blåbär, gungar, leker i sandlådan, busar, blåser bubblor, leer i lekstugan, bygger lego och umgås. Gullgossen ha roligt och är en solstråle större delen av tiden. Pippilotta skrattar och ler – och har börjat sparka med benen i luften när hon ligger i vagnen – precis som storebror gjorde….

do it already!

Bilen packad – syskonvagnen tar upp hur mycket plats som helst – vår packning är kanske lite väl tilltagen men egentligen väl anpassad – men till det finns extra bilbarnstol, 3 stora kassar gemensamt pyssel, 2 st barnstolar… vi ska på läger – några dagar med helpension och massa andra barnfamiljer som är som vi – ensamma-mamma-familjer.

Vi ska starta vår resa klockan 6 imorgon tänkte jag – så det enda jag behöver göra nu är att städa upp lite hemma och samla upp några strösaker som ska med och bre lite mackor att ta med på resan…
Så vad gör jag? surfar på de få siter (8-10) jag följer gång på gång – inget nytt har hänt på 6 minuter när jag återvänder till dn/svd/expressen/aftonbladet efter ett bloggvarv… Jag lyssnar på sommarpratare. Jag ha myror i kroppen – men använder inte myrorna till  nåt vettigt… bara att skriva blogginlägg och känner mig löjlig som inte bara gör det jag ska göra (fylla diskmaskinen och plocka upp leksakerna).

Jag har varit en ganska tråkig mamma på eftermiddagen – vi badade mitt på dagen, det var bra men sedan ville jag packa. Gullgossen fick titta på tv.

Vi småbråkade om vi skulle vara uppe (och packa) eller nere och titta på TV. Sedan bråkar vi om det ena och andra – inget speciellt, men det är liksom lite gnäll och trötthet i luften. Suck! Det är då man är glad att de är de finaste jag vet så jag inte säljer en eller två av dem för att få lite lugn och ro – utan försöker bryta mönstret med nåt roligt. Gullgossen fullkomligt älskar om jag sjunger sånger med honom i – så det är ett bra knep för mig att få oss på bra humör. Jag koncentrerar mig på att komma på roliga bra saker att sjunga om honom, han blir jätteglad – nästan lite blyg – och jag blir glad för han blir glad och så får vi en liten paus i gnället.

NU SKA JAG STÄDA (snart)…