Vimmel

Vi är på läger. Här vimlar det av barn med donatorpappa. 15 familjer – mamma och barn – i 5 dagar med helpension. HELPENSION! Man behöver inte hacka en grönsak, steka en korv eller handla en endaste liter mjölk…. HELPENSION!!!

15 kvinnor som delar min och Gullgossens verklighet. Mycket är samma och mycket är olika. Men oj vad gulliga alla är. Och vettiga. Och BRA.

Vi leker, bygger med klossar, går med lära-gå-vagn och lära-gå-giraff,ritar, kör med bilar, sjunger , badar och äter. Och äter. Och äter. Frukost, förmiddagsfika, lunch, eftermiddagsfika, middag, kvällsmacka – och så chips och rödvin när gullungarna somnat. Lite uppsvälld känner jag ig, men magsäcken har tänjt ut sig, så jag får plats med mycket mat och många mål.

Att sitta och prata med alla dessa underbara kvinnor är SKÖNT. ROLIGT. LÄRORIKT. Jag vill fortsätta träffa dem. Hela tiden. Och vad roligt det är att Knasluvan och Sockerärtan är med. Skönt för mig att ha någon att automatiskt höra ihop med. Roligt för våra barn att växa upp tillsammans.

Halleluja – är inget dåligt? Kanske lite sämre väder just nu. Annars – underbart!!!

ice cream

Nu har det börjat. Lägga in ord på engelska för att han inte ska höra!

Vi hade ett ärend i stan. På vägen hem var han varm och uttråkad (ingen AC i Toyotan) – och jag sa ”vi åker och handlar – och tar en glass”. smack. Smack. SMACK. SMACK!!! Och upprörda skrik. Väl där ville han ha korv hellre än glass – så vi köpte båda.

När jag skulle berätta om detta för mormor fick jag lov att ta vissa ord på engelska – för att undvika skrik och gråt…
Sportintresserade mormor förde också fjärils-sim på tal – det är ju högaktuellt idag. Ivirgt gestikulerande kom direkt från Gullgossen – han visste tydligen vad en fjäril är (liknande flugans zzz-ljud med irrande finger-rörelse)….

Lösenordsskyddad: Frukost på IKEA

Det här innehållet är lösenordsskyddat. Vänligen ange ditt lösenord nedan för att visa innehåll:

Lösenord:

En resonabel man!

Gullgossen har en egen vilja. Och kan skrika ganska högt och irriterat om han inte får som han vill. Det händer dock inte allt för ofta – en del skulle drista sig till att säga att han är bortskämd – men det kan jag inte tänka mig….

Men ibland kan han inte få som han vill – hur mycket han än skriker – och då resonerar vi.

För någon vecka sedan skulle han prova sin cykelhjälm tyckte jag. Projektet montera-barnsits-på-cykel hade äntligen startat – sitsen fyndade vi redan i april (!)

Han vägrade – skrek, vände huvudet och slog upp armarna till försvar. ”Alla har hjälm – nu tar mamma på sin” gjorde susen. Tjoff – så dög det för honom också.

Vi har nu haft samma kamp med hans bälte i bilbarnstolen. En dag var det nog, han ville ha bort det – ”men mamma har också bälte” och sedan dess är det OK. När vi skulle hem från den turen pekade han på sitt bälte och sedan uppfodrande på mig – jag hade inte fått på mitt än. Numer kontrollerar han att jag har bälte och pekar på sitt i princip varje tur.

Det fukar – vi resonerar om allt nu för tiden. När vi hade gäster bjöd jag runt från kakfatet. Gullgossen hade spanat inen syltkaka och satt och pekade och smackade sitt ”jag vill smaka”-ljud. ”Vi ska bjuda gästerna först sen får vi” – och han tystnade och väntade. En gäst satt lånt bort så jag skickade fatet till honom – och fick direkt ett upprört tjut från Gullgossen. Han hade ju väntat snällt – vad hände med kakan? Men det kunde åtgärdas snabbt – lovat är lovat och kaka är kaka!

Lösenordsskyddad: BRRRRRRRRR

Det här innehållet är lösenordsskyddat. Vänligen ange ditt lösenord nedan för att visa innehåll:

Lösenord:

Min dagliga joggingtur…

..tog jag på förmiddagen idag! Skönt att jogga för första gången på 2+ år – det känns i benen.

Gullgossen och jag, 3 av hans kusiner och moster samt mormor och morfar är på långt-norrut-semester på morfars barndomsgåd. Så fullt av barnvakter är det här – och därför kan jag utan problem fortsätta hela veckan med ”min dagliga joggingtur”.

Hur coooolt det än skulle vara att skriva om ”min dagliga joggingtur” efter 5 dagar så känner jag att det är säkrare att skriva om den så länge den är daglig. Det kan nämligen visa sig att det var min årliga joggingtur också. Man vet liksom inte så noga…

För att neutralisera dagens friskvårdschock sitter jag nu iallafall och kopplar av med dator, god bok på lut, sovande Gullgosse, chips (!) och ett glas vin. Perfekt uppladdning för att kunna ta en tidig runda imorgon. Runt byn. 4,7 km. GOGOGO!

Narcissist – med god smak