11 månader och träningsläger

Igår blev Gullgossen 11 månader (NÄSTAN ETT ÅR!!!!)

Vi gav oss iväg till Göteborg för att fira valborg med några kompisar. Här fanns det, förutom 2- och 4-åriga systrar, miljarder roliga leksaker… Gullgossen var så exalterad (vi ”sover” i 2-åringens rum) att han lekte tillhalv-tolv och redan är han uppe igen!

Vad kan en 11månadres Gullgosse? ALLT tycker hans mamma… men kanske inte allt…

Något av vad han kan är:

  • ta ut en nyckel ur sitt nyckelrhål, se till att bara hålla EN nyckel och åt ganska rätt håll, och om det råkar vara helt rätt kan han stoppa tillaka den i sitt nycklehål igen
  • Han pillar med alla små saker – när tex det förut räckte med att ge honom ett sugrör så ska han ha hela muggen nu – stoppa i och ta ur sugröret ur hålet.
  • han är fortfarande grejsargosse – om han håller i en skruvmejsel lägger han en mot en skruv (i helt rätt vinkel), när morfar hjälpte oss gräva i trädgården ville han hålla i spaden, en motorsåg är superkul…
  • trycka på knappar är fantastiskt roligt – han trycker på allt – vare sig det är en kanpp eller inte – och glad blir han om det börjar låta. Så glad att han gungar lite (inte dansar men gungar)
  • får han en playmobil-gubbe sätter han den på sin plats – eller iallafall på en knopp där den passar
  • han pratar hela hela tiden – mmrm och brr och dä och tittadä och nej och mamma. massor av ord eller läten.
  • Morfar och Samuel hade sett en stoooooor lastbil – så morfar berättade det ”vi såg en lastbil” ”BRRR” sa Gullgossen – så mamma fyllde på med ”sen åkte vi i vår bil” och Gullgossen frsklarade ”mmrm” så alla skulle färstå skillnaden
  • igår på sin 11 månadersdag skulle mamma vilja tro att han sa en 2-ordsmening… jag åt en glass och han ville smaka – ”då mmmm” sa han hela tiden
  • Gullgossen berättar saker – när han varit hos mormor och morfar några timmar och mamma kom tillbaka så skulle jag bära runt på honom och han visade in mig i tvättstugan – han och mormor hade hängt tvätt och det ville han visa!
  • Gullgossen har hamnat på träningsläger sedan bvc-mötet imåndags – med reultatet att han nu faktiskt ställt sig på knä (med lite lite instruktion) för första gången – mamma kämpar för att inte reflexmässigt lyfta upp honom hela tiden…
  • Den här månaden har han gått från att äta lite, till att äta mer, till att äta lite – bara varmkorv och yougert, till att nu äta lite bättre igen (efter mamma blev tillrättavisad på BVC)
  • Från att han kunnat ”gå” när man höll honom i händerna, så kräver han nu lååååånga och måååånga gå-stunder varje dag – han ler stort när han får gå runt runt runt hemma eller på tåget eller ute eller…
  • när Gullgosen kommer in i en tunnel skriker han ”ah” – för att se om det ekar
  • Gullgossen väljer vilken bok han vill läsa när vi ska läsa böcker
  • han skriker ”mamma” när jag försvann på Bauhaus
  • han delar med sig – ger till mamma och mormor och morfar
  • han skålar gärna med sitt eget plast-vinglas – och ska skåla med var och en – kling kling kling

OJoj mer är det säkert -men nu ska vi ut och uppleva Göteborgs-förorten!!! Han har sina första shorts på sig – och en t-shirt – här är det sommar!!!!

jour-bvc-mötet del 2

Jag tog upp det här med maten när vi ändå var där…

Vi har ju slutat nattamma. Men sedan är det fortfarande svårt att få honom att äta på dagarna… och brösten åker ofta fram.

Här är det igen mest mamma som inte får godkänt (men hallåååååååååå inte så konstigt eftersom Gullgossen är perfekt).
Ja – så länge som han kan småsmutta på brösten så håller han sig ”ohungring” och då vill han inte äta…

Jag ska sikta på att amma morgon och kväll och kanske lite lite på eftermiddagen. Vägen dit ska gå genom att jag bestämmer mig…

handlingsplan:

  • ge honom små bebis-smörgåsar eller ärtor eller annat att äta samtidigt som jag då trycker in mat i hans mun
  • om han bara gillar spagetti och köttärssås (naturligtvis helt hypotetiskt…) kan han äta det 3 gånger om dagen varje dag – det är så bra sammansatt mat att det är OK
  • jag ska ha rutiner och servera gröt-lunch-mellis (nu kan man amma!)- middag och kvällsmål (=gröt/amning/välling)

Steg 1 idag har varit att bestämma att inte amma innan lunch. Check- det klarade jag! Efteriddagen/kvällen urartade kanske lite – bebismsörgåsar som han kastade på golvet, några få munnar pasta och massor amning… Jaja – började bra iallafall!!!!

Och något helt annat – jag har insett att Gullgossen skulle fått lite underkänt på sin 10 månaders-kontroll om han gjort den på en del andra BVC. En del måst tydligen visa att de kan resa sig och plocka en leksak – och krypa/hasa… OUPS!

Gullgossen MVG – Mamma knappt godkänt

Det var inte nåt fel på Gullgossen – snarare på hans mamma….

Vi kom till bvc och han propsade på att gå in. Jag satte honom ner och lade en leksak framför för att visa hur han sträcker sig men inte lägger sig. Sedan demonstrerade vi hans hasande (nu med lyft stjärt – kanske krypet är på väg).

Hennes fråga (innan vi ens hunnit demonstrera allt) var – Bär du honom mycket? hrm… jodu… typ jämt.
Ja dåså. sluta med det. Sätt honom inte ner utan lägg honom. Ta gärna av honom byxorna så han får bättre grepp. Lyft inte upp honom när han hasat frm till dig – hjälp honom resa sig…

Han är stark (visste jag redan) och MYCKET DUKTIG sa hon… så det var liksom bara mammans vekhet som stått i vägen. Ja eller inte bara – för när de utvecklas i intellektet och finmotoriken så kan grovmotoriken komma lite efter…
Så smarta-pillerill-gubbar med veka-höns-mammor har få incitament till grovmotorik.

MEN NU! Byxlös fick han direkt börja hasa runt när vi kom hem. Till vårt nystädade hem! (jag blir mållös av lycka varje gång jag kommer hem efter det att städarna varit här)…

Över och under….

Jag har överskattat Gullgossens förmåga ibland – men också underskattat….

Nu när jag vet att han faktiskt ”pratar” och säger saker så inser jag att han gjorde ju det innan också… jag trodde att det var slump (men ganska ofta samma slump inser jag nu).

Så när jag skrev att han bara kunde ”dä” så hade han ju ganska ofta sagt titta och hej, kanske ett nej ibland och så gråtit mamma men jag trodde att det var slump… Men nu vet jag – han kunde prata redan då… men jag underskattade hans förmåga!

När han reste sig mot soffbordet den där gången i januari var jag så säker på att NU kommer han resa sig hela tiden – och såg framför mig en super-rörlig gosse… Nog för att han är superrörlig – som kommenderar ner mig för att gå med honom hela tiden – och lägger man honom far han iväg med fart – men sitter han så sitter han. Helt klart fall av överskattning… Har förresetn ringt bvc för att få en tid för att ventliera min oro

Nåt som inte kan överskattas är precis hur mycket Grejsargosse han är. Alla skruvar och maskiner och pill-saker ska undersökas – hur länge som helst. Idag har högtryckstvätten varit mest spännande – och försöken att få in nycklarna i nyckelhålen oändliga. Och han lyckas faktiskt ibland…

Våryra!

Busy busy på våren i förorten!!!!
Gullgossen och jag har varit på radhusföreningens-vårstädning (och mest maskat – Gullgossen utgjorde ett strålande alibi för den mamma som egentligen inte ville sopa och kratta). Mitt i städningen smög vi dessutom iväg på barn-klädesmarknad!!!

Här i förorten har man STOOOORA ”garage-sales” som anordnas i tex skolans matsal. Allt är superbilligt!!!

350 kr hade jag men mig – och började direkt utanför matsalen med en cykel-sits + hjälm till Gullgossen (15+75 kr).

In och rycka i sakerna – 2 galonjackor (á 30 kr) + 1 par galonbyxor (20 kr) , 2 vår/höstjackor (40 resp 20kr), ett par jeans med dödskalle på (20 kr) ryckte vi åt oss innan vi var tvugna att sätta oss och amma bakom en skärm.
Stärkta av det gav vi oss in i kriget om leksaker. 3 st knopp-pussel (á 10 kr), en pojkdocka (! 30 kr! ! !) och en snigel man kan stoppa in runda och fyrkantiga klossar i (40 kr, Gullgossen älskar ju att stoppa tillbaka saker).

Nu var pengarna slut, men också energin… så vi gick hemåt fullpackade med roliga och praktiska saker!!!

Här ska det bli cykla av!!!!

Mamma!!!!,

ropade Gullgossen ut högt på Bauhaus.
Med ett stolt leende på läpparna (faktiskt själv skrikande Mamma mamma för att förstärka hans utrop) dök mamman då upp bakom en trave webergrillar….

Han har ju sagt mamma när han gråter förr men det är inte samma sak – det kan nämligen vara gråt lika gärna som ”mamma”. Han har också sagt mamma någon annan gång också men det har ändå varit oklart om han verkligen sa det och om han menade det.

Idag var det ingen tvekan! Mamma!!!!

Gulligaste Gullgossen är MAMMAS GOSSE!!!!

ororlig mamma

Som mamma är man ofrånkomligt orolig. För allt skulle jag tro. Ska Gullgossen få kompisar? Kommer han bli ledsen och/eller retad för att han har en donatorpappa? Eller ännu värre, kommer något riktigt hemskt hända honom? Sjukdom? Olycka? eller annat?

Just nu är jag orolig för Gullgossen…. att han som jag skrivit om tidigare inte byter mellan olika ställningar.

Generellt sett så utvecklas han lagomt i tiden eller är tidig med det han gör…

  • Gullgossen satt statigt ganska tidigt – precis innan han blev 5 månader.
  • Han klappade händer när han precis fyllt 6 månader.
  • Han började peka lite grann när han var 6 månader och peka mycket och säga däää lite senare.
  • Han fattar mååååånga måånga ord och aktiviteter, säger en del ”relations-ord” som vi använder i vardagslivet (dä, ibland kommer ord som titta och tata för tacktack, nej, hej osv)
  • har ett ljud för riktiga bilar och ett annat leksaksbilar och bilar på bild, och skruvdragaren har också fått ett eget ljud…
  • han ”läser” böcker – tycker om att sitta och titta på bilderna och peka
  • han är nyfiken på allt och aldrig är hans nyfikenhet stillad – han ska titta på allt och undrsöka – har suttit i vagnen sen har var 3,5 mån för han behövde få se sig om (innan dess ville han inte alls vara i vagnen)
  • får han tag i en skruvmejsel (övervakad av mamma!) försöker han skruva på en skruv med den, får han en nyckel försöker han sätta tillbaka den i sitt nyckelhål,
  • När han ”går” så är det rakt och stadigt – han hänger inte i händerna eller ”släpar efter” lära-gå-vagnen. han har tagit något steg utan att hålla i sig – när han inte visste om det.
  • Han har kunnat stå och luta sig/hålla i sig sedan han var 4 månader (rangligt allra först men stadigt ganska snabbt) – om jag ställer honom och släpper utan att han märker det så står han utan att hålla i sig.
  • Han hasar runt – snabbt och långt – men kryper inte.

Ja en lååååååång lista.

Men det jag är orolig över är att han just inte flyttar mellan olika positioner. Han vill ofta men kommer inte ner från sittande till liggande (jaja det händer ibland men oftast fastnar han när han försöker).
Han sitter med båda benen snyggt böjda – och då fastnar han när han ska lägga sig ner. Jag har studerat andra små barn och de har oftast ett ben lite rakare och då fäller man sig bara ner över det benet…
Han ”reser” sig ofta – alltid genom att dra sig upp med armarna (från sittande) – men egentligen bara om jag håller fram fingrarna eller han sitter i mitt knä och når en bordskant. En gång har han gjort det från sittande på golvet mot soffbordet – det var i januari tror jag. Han försöker ofta men är inte tillräckligt stark… när han väl står kan han flytta sig (gå) men gör det inte så ofta.

Ja. Så jag är orolig – inget annat barn som jag känner har samma ”uppdelade” värld. De kanske inte reser sig – men då kan de heller inte stå som han kan eller vill inte gå hela tiden och skulle flyga som en vante efter en lära-gå-vagn.

Han får gärna vara sen i utvecklingen – men det är liksom inte sen han är för han har kunnat varje steg i lagom tid eller tidigt – han har bara mystiskt hoppat över ett viktigt steg – övergångarna…