Idag har jag gråtit på jobbet. Ganska lång klagosång blev det. Har haft känslan ett tag nu att hon (C) som blivit sektionschef där jag sökt gruppchefstjänster egentligen behöver mer teknsik kompetens. Och idag blev det klart. Inget gruppchefsjobb åt mig.
Och så var den dörren stängd. Igen hade jag gått på vad chefena (avdelningschefen och vd) sa, sedan har verkligheten visat att det visst inte blev så – jag var för bred. Igen.
Det som alltid varit min styrka – att jag kan hugga i med precis allt (inom ett ganska brett spektrum – men kanske inte de mest teknsika) och göra det bra har blivit mitt stora problem. För bred för konsultyrket och för bred för teknsikgruppchef.
C var super bra – pratade om vilket val hon gjort och varför och försökte peppa mig att ändå se möjligheter i organisationen. Och jag snyftade till lite och sedan smågrät jag i vår diskussion under 30 min (minst)… Jag har fösökt allt, kontaktat alla avdelningschefer, vd, personalavdelningen sedan jag anställdes 2007 - och ingenstans finns det ett ställe för mig att LEVERERA. Jag har massor att ge – och har varit understimulerad sedan dag ett (nästan) och nu såg jag för första gången en riktig ljusning.
Jag drog min snyfthistoria och C blev lite upprörd över hur det varit och var och skulle göra vad hon kunde för att hjälpa mig hitta något bättre i organisationen.
Näää det känns som jag blivit lurad på nåt sätt, utan att ha blivit det egentligen. Men det var så hoppfullt med 2012 – att jag kanske skulle få börja på nytt med ett roligt jobb och satsa framåt.
Men nu har det hänt mig 3 gånger på 8 månader – roliga tjänsten på gamla jobbet, konsultjobbet och nu gruppchefstjänsten. Jag har uppenbarligen nåt problem. Jag överskattar min förmåga eller så kan jag inte presentera och formulera min förmåga på ett sätt som gör att folk sist och slutligen väljer mig, eller är det så att jag litar för mycket på vad andra säger/lovar eller kanske söker jag fel jobb (konsultjobbet var egentligen fel jobb men inte de andra) eller ?
Hur svårt kan det vara? Hur smart är det att ha en person som sitter och surfar av halva tiden på jobbet? Jag hamnar väl först i raden av folk som ska sparkas snart – för uppenbarligen kan de inte ha mig till nåt vettigt i den här organisationen.
Ledsen och håglös – längtar tills barnen somnat och då ska jag goffa i mig viktväktar-godis. Och tycka synd om mig själv. Jag har verkligen hamnat i en sketen negativ jobb-spiral…
